Att drabbas av fuktskador är ett av de vanligaste bekymren du kan få som villaägare. Allt från dålig lukt till sönderfall av bärande konstruktioner, kan ofta härledas till att fukt inte hanteras på rätt sätt.
Vad är fukt?
Fukt är vatten och kan finnas osynligt i luften i ångfas, samt i fast form i så kallad vätskefas – det vatten vi ser. Det är viktigt att känna till skillnaden. Vatten i ångfas kan man alltså inte se eftersom det är vattenmolekyler fördelat i luften, medan man kan se vatten i västkefas som droppar eller fri vattenyta. Det vi i dagligt tal menar med fukt är därmed både vatten i ångfas och vätskefas.
För att ange luftfuktigheten används ofta begreppet relativ fuktighet (RF). Det uttrycker mängden vatten som finns i luften i förhållande till hur mycket vatten luften maximalt kan innehålla – vid en given temperatur.
Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Det är lätt att förstå om man varit inne i en ångbastu. De flesta har väl också upplevt hur lite vatten luften kan inneha en kall vinterdag, då utandningsluften snabbt övergår till små vattendroppar (dimma).
Vad är farligt med fukt?
Fukt i sig är helt ofarligt. Men fukt tillsammans med organiska material orsakar ofta problem vid ogynnsamma förhållanden.
Vi delar in vattnet i två kategorier, där deras påverkan skiljer sig kraftigt åt:
- Vatten i ångfas förändrar material relativt långsamt.
- Vatten i vätskefas förändrar material relativt fort.
En skada som beror på ett läckande rör kan bli mer drastisk och kräva ett omedelbarare ingrepp jämfört med ett mögelangrepp, som bryter ner ett material långsammare. Men bägge fallen är exempel på fuktskador som beror på vattnets inverkan på materialet. Sverige har ett klimat med stora temperatursvängningar i utomhusluften, vilket ställer stora krav på våra byggnader. Sommaren har sina speciella fuktproblem, och vintern sina. Alla vet vi vad som händer om fuktig luft kyls av när den träffar en kall yta, t ex utsidan av ett ölglas på sommaren, eller insidan av en bilruta på vintern. Det bildas kondens, d.v.s. vattnet fälls ut från luften (ångfas) och övergår i vätskefas – fritt vatten. På samma sätt kan hus drabbas. När fuktig luft når kallare delar av huset, kan det både uppstå hög relativ fuktighet samt kondens om temperaturen är tillräckligt låg.
Hur uppstår fuktskador?
Alla har vi väl antingen själva råkat ut för en fuktskada eller känner någon granne som gjort det. Även lägenhetsboende kan drabbas. Vanliga skador är läckande rör eller otillräckliga tätskikt i våtrum. Förutom rena vattenskador uppstår även fuktskador när fukt kommer i kontakt med organiskt material, dvs. när de drabbar byggnadskonstruktioner som inte tål de naturliga fuktbelastningarna som byggnaden utsätts för. Sådana fuktbelastningar är allt från regnvatten och markfukt samt fukttillskott såsom vatten från dusch, matlagning. Då kan det bl.a. bildas en bra grogrund för mikrobiella skador, såsom mögelsvampar och bakterier där problemen ofta börjar med att det luktar illa. Utsätts konstruktionen för en för hög fuktbelastning under en längre tid, kan trä och andra organiska material börja brytas ner, detta kallas för rötskador som i värsta fall påverkar materialens hållfasthet.
Vanliga fuktskador som kan drabba ditt boende:
- Formförändringar av material dvs. svällningar, krympningar eller deformationer
- Mikrobiella skador som mögelsvampar och bakterier
- Rötskador dvs. rötsvampar, skador som påverkar hållfastheten
- Synlig fukt som fritt vatten på mark, väggar eller golv
- Lukt av mikrobiell aktivitet i tex. grunder eller bjälklag
- En kombination, där vanligt är med både synlig fukt och tex. mikrobiell påväxt
De vanligaste riskkonstruktionerna i villor
Här är de fyra vanligaste konstruktionerna som är i riskzonen för fuktskador:- Invändigt isolerad källarvägg
- Platta på mark med ovanliggande isolering
- Uteluftsventilerad krypgrund
- Kallvind
Varje riskkonstruktion har sin värsta årstid. Uteluftsventilerade krypgrunder t ex är ur fuktsynpunkt värst på sommaren, vindar på vintern.
